Ja
De många som säjer de som inte läser och gör sig insatt i
samhälle/politiken (vad de igentligen gör de som bestämmer i världen) får skylla sig själva
De bara det att de är den stora massan som sitter och 'tror de är inlästa på
vad som händer men i själva verket läser Tidningarna som ägs genom karteller/multinationella
media företag.
De är inte insatta men pga vårt system vi lever i som gör att majoriteten (stora massan)
bestämmer (röstar)
Så skadar den stora massan de som är insatta i ämnen och vill ändra samhället.
Så kontentan är att de skadar andra inte dem själva.
Denna kommentar har blivit raderad på massor av bloggar och forum "bränns de lite för mycket för folket ?
"It is dangerous to be right when the government is wrong. Voltaire"
"It is dangerous to be right when the government is wrong. Voltaire"
ett integritetsintrångsom saknar motstycke i ett internationellt perspektiv
MOT FRA LAGEN
Justitiedepartementet kallar förslaget
”ett integritetsintrångsom saknar motstycke i ett internationellt perspektiv”.
Rikspolisstyrelsen säger att
”förslagen tyder på en skrämmande brist på förståelse för de krav på personligintegritet som följer av regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de grundläggande fri- ochrättigheterna”.
Säkerhetspolisen är kritisk och säger i sitt remissvar att
”Det är således fråga om massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär”.
I Sveriges grundlag, i regeringsformen, står det i andra kapitlet,sjätte paragrafen: 6 §
Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annatfall än som avses i 4 och 5 §§.
Han är därjämte skyddad motkroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt motundersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mothemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annatförtroligt meddelande.
Lag (1976:871)I den 12 paragrafen står det vidare att rättigheterna visserligen kan inskränkas i lag, men inte längre än vad som är tydligtmotiverat i varje enskilt fall, och man jämför med tillfälliga inskränkningar i till exempel demonstrationsfriheten.
Justitiedepartementet kallar förslaget
”ett integritetsintrångsom saknar motstycke i ett internationellt perspektiv”.
Rikspolisstyrelsen säger att
”förslagen tyder på en skrämmande brist på förståelse för de krav på personligintegritet som följer av regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de grundläggande fri- ochrättigheterna”.
Säkerhetspolisen är kritisk och säger i sitt remissvar att
”Det är således fråga om massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär”.
I Sveriges grundlag, i regeringsformen, står det i andra kapitlet,sjätte paragrafen: 6 §
Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annatfall än som avses i 4 och 5 §§.
Han är därjämte skyddad motkroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt motundersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mothemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annatförtroligt meddelande.
Lag (1976:871)I den 12 paragrafen står det vidare att rättigheterna visserligen kan inskränkas i lag, men inte längre än vad som är tydligtmotiverat i varje enskilt fall, och man jämför med tillfälliga inskränkningar i till exempel demonstrationsfriheten.
99% av de puplicerade patentent är en re uppfinning
Patent & Copyrights:
Om man nu betänker att 99% av de puplicerade patentent är en re uppfinning & Plagiat på tidigare uppfinningar hur kan man då äga rätten till något som man i första hand inte var orginal uppfinnaren till ?
Om man nu betänker att 99% av de puplicerade patentent är en re uppfinning & Plagiat på tidigare uppfinningar hur kan man då äga rätten till något som man i första hand inte var orginal uppfinnaren till ?
Jag tycker att dagens lagar om immaterialrätt skall göras om radikalt.
Jag tycker att dagens lagar om immaterialrätt skall göras om radikalt.
Det vanligaste argumentet för dagens upphovsrätt är att uppfinnare ska kunna tjäna på sitt skapande. Men det ligger i människans natur att uppfinna. Da Vinci, Mozart och andra stora kreatörer skapade storverk utan att bry sig om patent eller upphovsrätt.
Handel och ägande har uppstått för att begränsade resurser skall utnyttjas på bästa sätt. Men resonemanget kan inte tillämpas för immateriella tillgångar. De kan kostnadsfritt mångfaldigas hur mycket som helst, och förbrukas inte när de konsumeras. Därmed borde konsumtion av immateriella tillgångar snarast uppmuntras av samhället, inte begränsas.
Genom att i lag skydda viss skapelse men inte annan hamnar fokus på uppfinningar som går att skydda, och intresset minskar för "upptäckter" som inte kan skyddas.
Därmed riskerar dagens immaterialrätt att begränsa vår utveckling.
Det hävdas att musiker måste ha intäkter från upphovsrätter för att kunna försörja sig. I själva verket är det få musiker som på detta sätt kan leva på sin musik.
De flesta försörjer sig genom att uppträda, komponera åt andra, göra reklam för produkter etc, precis som andra kändisar.
Hela genren och livsstilen hiphop har sina rötter i sampling. Men sedan upphovsrätten skärpts är samplingen nästan utdöd. Vissa musiker går runt reglerna och gör egna inspelningar av originalverk, bara för att få sampla några takter. Det främjar knappast kreativitet.
DVD Kassettersättningen, som ska kompensera artister för privatkopiering, är ologisk på flera sätt.
Den slår blint - oavsett om jag ska spara mina egna bilder eller filer måste jag betala mer för t ex inspelningsbara CD och DVD.
Jag betalar för musik som ja inte lyssnar på De är stöld och inte skatt
Den gäller inte det vanligaste lagringsmediet, hårddiskar i datorer. Dessutom antas alla köpare av lagringsmedia piratkopiera och därmed bryta mot gällande lagar, alltså är avgiften en slags kollektiv bestraffning.
Allt med lagstiftarens goda minne.
Upphovsrätten ger skydd alldeles för länge. När den uppfanns i 1700-talets USA gav den skaparen ensamrätt till sitt verk i 14 år.
I Sverige förlängdes skyddstiden 1996 från 50 till 70 år. När informationen rör sig snabbare än någonsin tidigare väljer vi alltså att skydda ett verk 70 år efter upphovsmannens död! Vi borde gå åt andra hållet, till den ursprungliga skyddsperioden eller göra den ännu kortare.
Upphovsrättsregler slår orättvist. Skapar du filmer, romaner eller musik har du ett tydligt skydd. Men skapar du kläder, skulpturer eller webbplatser är reglerna betydligt luddigare. Reglerna, i den mån de skall finnas, borde åtminstone vara tydliga.
Internet kommer förr eller senare att tvinga fram en strukturomvandling inom förlags- och musikbranscherna. Men upphovsrättsreglerna gör att förlagen ännu koncentrerar sig på att monopolisera andras skapelser. I stället borde de skapa mervärden på nya sätt, till exempel genom biovisningar, fanklubbar, debattforum, nyhetsbrev, temaprodukter och attraktiv design.
Upphovsrättsreglerna skulle kännas något mer sympatiska om man visste att det var upphovsmännen som tjänade på dem. Men det är snarare förläggare och advokater som berikar sig på dagens system. Det känns inte lika angeläget.
Patent kan hindra allmänheten att dra nytta av andras uppfinningar. På så sätt motverkas utvecklingen, i stället för att den stimuleras. Om du till exempel patenterar en revolutionerande metod att bygga brunnar, kan du hindra andra från att bygga brunnar på samma sätt.
Patentreglerna fungerar inte som det är tänkt. Det rör för stora pengar. Advokatkostnaderna för en patentansökan börjar på runt 50 000 kr, och rättsprocesser om intrång kan kosta enorma summor. Stora organisationer har råd att skydda sina upptäckter, men inte den ensamme, geniala uppfinnaren som brukar förknippas med revolutionerande upptäckter.
Gränsen mellan rättigheter och utpressning kan suddas ut. Det finns fall där läkemedelsbolag tagit våldsamt betalt av u-länder för exempelvis bromsmedicin mot HIV. Om fågelinfluensan skulle utvecklas till en pandemi kunde ägaren med lagens stöd vägra att sälja medicinen, alternativt ta ut vilket pris som helst för den.
Att ge lagligt stöd för utpressning är befängt.
Det vanligaste argumentet för dagens upphovsrätt är att uppfinnare ska kunna tjäna på sitt skapande. Men det ligger i människans natur att uppfinna. Da Vinci, Mozart och andra stora kreatörer skapade storverk utan att bry sig om patent eller upphovsrätt.
Handel och ägande har uppstått för att begränsade resurser skall utnyttjas på bästa sätt. Men resonemanget kan inte tillämpas för immateriella tillgångar. De kan kostnadsfritt mångfaldigas hur mycket som helst, och förbrukas inte när de konsumeras. Därmed borde konsumtion av immateriella tillgångar snarast uppmuntras av samhället, inte begränsas.
Genom att i lag skydda viss skapelse men inte annan hamnar fokus på uppfinningar som går att skydda, och intresset minskar för "upptäckter" som inte kan skyddas.
Därmed riskerar dagens immaterialrätt att begränsa vår utveckling.
Det hävdas att musiker måste ha intäkter från upphovsrätter för att kunna försörja sig. I själva verket är det få musiker som på detta sätt kan leva på sin musik.
De flesta försörjer sig genom att uppträda, komponera åt andra, göra reklam för produkter etc, precis som andra kändisar.
Hela genren och livsstilen hiphop har sina rötter i sampling. Men sedan upphovsrätten skärpts är samplingen nästan utdöd. Vissa musiker går runt reglerna och gör egna inspelningar av originalverk, bara för att få sampla några takter. Det främjar knappast kreativitet.
DVD Kassettersättningen, som ska kompensera artister för privatkopiering, är ologisk på flera sätt.
Den slår blint - oavsett om jag ska spara mina egna bilder eller filer måste jag betala mer för t ex inspelningsbara CD och DVD.
Jag betalar för musik som ja inte lyssnar på De är stöld och inte skatt
Den gäller inte det vanligaste lagringsmediet, hårddiskar i datorer. Dessutom antas alla köpare av lagringsmedia piratkopiera och därmed bryta mot gällande lagar, alltså är avgiften en slags kollektiv bestraffning.
Allt med lagstiftarens goda minne.
Upphovsrätten ger skydd alldeles för länge. När den uppfanns i 1700-talets USA gav den skaparen ensamrätt till sitt verk i 14 år.
I Sverige förlängdes skyddstiden 1996 från 50 till 70 år. När informationen rör sig snabbare än någonsin tidigare väljer vi alltså att skydda ett verk 70 år efter upphovsmannens död! Vi borde gå åt andra hållet, till den ursprungliga skyddsperioden eller göra den ännu kortare.
Upphovsrättsregler slår orättvist. Skapar du filmer, romaner eller musik har du ett tydligt skydd. Men skapar du kläder, skulpturer eller webbplatser är reglerna betydligt luddigare. Reglerna, i den mån de skall finnas, borde åtminstone vara tydliga.
Internet kommer förr eller senare att tvinga fram en strukturomvandling inom förlags- och musikbranscherna. Men upphovsrättsreglerna gör att förlagen ännu koncentrerar sig på att monopolisera andras skapelser. I stället borde de skapa mervärden på nya sätt, till exempel genom biovisningar, fanklubbar, debattforum, nyhetsbrev, temaprodukter och attraktiv design.
Upphovsrättsreglerna skulle kännas något mer sympatiska om man visste att det var upphovsmännen som tjänade på dem. Men det är snarare förläggare och advokater som berikar sig på dagens system. Det känns inte lika angeläget.
Patent kan hindra allmänheten att dra nytta av andras uppfinningar. På så sätt motverkas utvecklingen, i stället för att den stimuleras. Om du till exempel patenterar en revolutionerande metod att bygga brunnar, kan du hindra andra från att bygga brunnar på samma sätt.
Patentreglerna fungerar inte som det är tänkt. Det rör för stora pengar. Advokatkostnaderna för en patentansökan börjar på runt 50 000 kr, och rättsprocesser om intrång kan kosta enorma summor. Stora organisationer har råd att skydda sina upptäckter, men inte den ensamme, geniala uppfinnaren som brukar förknippas med revolutionerande upptäckter.
Gränsen mellan rättigheter och utpressning kan suddas ut. Det finns fall där läkemedelsbolag tagit våldsamt betalt av u-länder för exempelvis bromsmedicin mot HIV. Om fågelinfluensan skulle utvecklas till en pandemi kunde ägaren med lagens stöd vägra att sälja medicinen, alternativt ta ut vilket pris som helst för den.
Att ge lagligt stöd för utpressning är befängt.
Bloggare skall kontrolleras är inte bara en svenska fråga:
H. Sf. Der Ausschuss für Kultur und Erziehung des Europäischen Parlaments hat Anfang Juni einen Bericht über «Konzentration und Pluralismus in den Medien der Europäischen Union» verabschiedet. Neben Überlegungen zur Sicherung von Vielfalt in Zeiten fortschreitender Medienkonzentration enthält der Text auch Empfehlungen für Regulierungen der Blogger, die Widerspruch hervorgerufen haben. Der Bericht vermisst klare und rechtlich eindeutige Definitionen von Weblogs und des Status ihrer Autoren und Betreiber. Er erwähnt daraus resultierende «Unsicherheiten in Bezug auf Unparteilichkeit, Verlässlichkeit, Quellenschutz, Anwendbarkeit ethischer Codes und Haftung bei Rechtsstreitigkeiten.»
Anzeige
Vorgeschlagen wird deshalb die verbindliche Klärung der Statusfragen, die freiwillige Kennzeichnung der professionellen und finanziellen Verantwortlichkeiten sowie die Offenlegung der Interessen von Autoren und Betreibern. Marianne Mikko, die sozialdemokratische estnische Berichterstatterin des Parlaments, begründete diese Empfehlung mit der Gefahr, dass die Weblogs, die sich zunehmend zu einem Massenmedium entwickelten, in die Hände von «wenig prinzipienfesten Leuten» fallen könnten. Ihr deutscher Kollege Jorgo Chatzimarkakis (FDP) sagte dem «Handelsblatt»-Blogger Thomas Knüwer, dass er sich sorge, die Weblogs könnten zu «einflussreichen Instrumenten von Lobbyisten» werden. Sie sollten sich deshalb um ein Qualitätssiegel bewerben, das an den verliehen werde, der sich an einer von der EU vorgegebenen Charta orientiere. Für die Leser komme damit Ordnung in die unübersichtliche Bloggerszene.
Dort stösst ein solches Verfahren auf scharfe Ablehnung, da es den untauglichen Versuch darstelle, den spontanen Wildwuchs, der gerade den Charme der neuen Kommunikationsform ausmache, einer bürokratischen Reglementierung zu unterwerfen. Der Londoner «Daily Telegraph» argwöhnte, dass damit eine inhaltliche Kontrolle und Reglementierung der Internetkommunikation eingeleitet werde, die über den gesetzlichen Rahmen hinausgehe, der für Medien aller Art ohnehin schon gelte.
Anzeige
Vorgeschlagen wird deshalb die verbindliche Klärung der Statusfragen, die freiwillige Kennzeichnung der professionellen und finanziellen Verantwortlichkeiten sowie die Offenlegung der Interessen von Autoren und Betreibern. Marianne Mikko, die sozialdemokratische estnische Berichterstatterin des Parlaments, begründete diese Empfehlung mit der Gefahr, dass die Weblogs, die sich zunehmend zu einem Massenmedium entwickelten, in die Hände von «wenig prinzipienfesten Leuten» fallen könnten. Ihr deutscher Kollege Jorgo Chatzimarkakis (FDP) sagte dem «Handelsblatt»-Blogger Thomas Knüwer, dass er sich sorge, die Weblogs könnten zu «einflussreichen Instrumenten von Lobbyisten» werden. Sie sollten sich deshalb um ein Qualitätssiegel bewerben, das an den verliehen werde, der sich an einer von der EU vorgegebenen Charta orientiere. Für die Leser komme damit Ordnung in die unübersichtliche Bloggerszene.
Dort stösst ein solches Verfahren auf scharfe Ablehnung, da es den untauglichen Versuch darstelle, den spontanen Wildwuchs, der gerade den Charme der neuen Kommunikationsform ausmache, einer bürokratischen Reglementierung zu unterwerfen. Der Londoner «Daily Telegraph» argwöhnte, dass damit eine inhaltliche Kontrolle und Reglementierung der Internetkommunikation eingeleitet werde, die über den gesetzlichen Rahmen hinausgehe, der für Medien aller Art ohnehin schon gelte.
Nätverket Stoppa FRA-lagen
Nätverket Stoppa FRA-lagen
Den 18 juni 2008 införde Sveriges riksdag allmän avlyssning av alla svenska medborgare. Försvarets Radioanstalt (FRA) avlyssnar all kabelburen kommunikation som passerar Sveriges gränser.
Nästan all kommunikation, även inom Sverige, passerar idag gränsen och avlyssnas därmed.
E-post, sms, webbtrafik, chattar och mobil- och telefonsamtal, allt analyseras.
Ingen brottsmisstanke krävs.
Alla behandlas som misstänkta.
Även regering och myndigheter har befogenhet att söka i den privata kommunikationen.
Lagen öppnar för nya, godtyckliga användningsområden. Materialet kan dessutom lätt missbrukas eller hamna i fel händer.
Källskydd och meddelarfrihet har blivit tomma ord när varje kontakt med media kan vara avlyssnad.
Avlyssningen sägs skydda mot odefinierade ”yttre hot”. I själva verket är den nya lagen i sig ett allvarligt angrepp på det öppna och fria samhället.
Nätverket Stoppa FRA-lagen arbetar för att lagen ska rivas upp.
Den gamla sidan med all information och länkar finns tillfälligt här.
Den 18 juni 2008 införde Sveriges riksdag allmän avlyssning av alla svenska medborgare. Försvarets Radioanstalt (FRA) avlyssnar all kabelburen kommunikation som passerar Sveriges gränser.
Nästan all kommunikation, även inom Sverige, passerar idag gränsen och avlyssnas därmed.
E-post, sms, webbtrafik, chattar och mobil- och telefonsamtal, allt analyseras.
Ingen brottsmisstanke krävs.
Alla behandlas som misstänkta.
Även regering och myndigheter har befogenhet att söka i den privata kommunikationen.
Lagen öppnar för nya, godtyckliga användningsområden. Materialet kan dessutom lätt missbrukas eller hamna i fel händer.
Källskydd och meddelarfrihet har blivit tomma ord när varje kontakt med media kan vara avlyssnad.
Avlyssningen sägs skydda mot odefinierade ”yttre hot”. I själva verket är den nya lagen i sig ett allvarligt angrepp på det öppna och fria samhället.
Nätverket Stoppa FRA-lagen arbetar för att lagen ska rivas upp.
Den gamla sidan med all information och länkar finns tillfälligt här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)